BREATHE (Biomarker Research and E-health Advancements To Help Everyone)

Metoderna för hur man behandlar lungpatienter står inför förändringar. Biologiska mediciner kan behandla lungpatienter på nya sätt, men för att optimera användandet av dem behövs biomarkörer. Det ska projektet BREATHE lösa.

För patienter med KOL och astma finns nya, biologiska produkter på marknaden. Till skillnad från nuvarande inhalationsbehandlingar, behandlar de biologiska medicinerna istället orsaken till lungsjukdomarna. Men de biologiska medicinerna är dyrare och behandlar en smalare patientgrupp. Därför behöver dessa grupper studeras.

– Utmaningen är att de biologiska medicinerna inte verkar lika gott på alla patienter. Astma är nämligen inte bara astma, utan det finns olika sorters astma. Desamma gäller för KOL. Med de biologiska produkterna så har vi en produkt som verkar på astmatyp a, och en annan som verkar på astmatyp b. Utmaningen är att se vilka patienter som ska ha vilka produkter, säger projektledare Thomas Veje Flintegaard.

Personifiera medicineringen

Produkterna är dessutom uppemot 10 gånger så dyra som de nuvarande lungmedicinerna, och därför är det särskilt viktigt att patienter behandlas med rätt sorts biologisk medicin.

– I Öresundsområdet har vi omkring 500 000 astma- och KOL patienter och vi tror att upp emot 30 procent av dem kan använda de biologiska produkterna, det kan bli en rätt så stor utgift om de alla ska ha de biologiska medicinerna. Men vi vill riktigt gärna ge våra patienter så bra behandlingar som möjligt. För att kunna använda de biologiska medicinerna på bästa sätt behövs därför biomarkörer som visar vem som ska ha vilken medicin, förklarar han.
Biomarkörer kan exempelvis vara proteiner som uttrycks på ett särskilt sätt för olika typer av astmasjukdomar. Genom att identifiera biomarkörer kan man personifiera medicineringen. 

– Vi ska också undersöka hur vi kan implementera E-Health i behandlingen av lungsjukdomar, då vi tror att detta tillsammans med bättre medicinering, kan förbättra livet för personer med astma eller kol markant.

Samarbetet breddar patientunderlaget

Hanteringen av lungpatienter skiljer sig åt mellan Sverige och Danmark. I Danmark kommer de flesta patienterna direkt till sjukhusen, medan man i Sverige har lungspecialister i primärvården. Genom att studera patienter i båda länderna får projektet ett bredare patientunderlag.

– På så sätt får vi en bra patientgrupp att utgå ifrån. Det skapar en bredd och vi kan se hur produkterna fungerar på ett ”real life” patientunderlag.
Totalt ska 1800 astma- och KOL-patienter studeras. Projektet kommer att använda vanliga diagnostiska metod och ta olika prover från bland annat lungor, blod och spott. Även här ger det gränsöverskridande samarbetet resultat, eftersom det finns olika kompetenser inom lungpatologi och mikrobiologi bland projektets deltagare.

– Projektet skulle inte vara möjligt om vi inte samarbetade. För det första skulle vi ha svårt att rekrytera patienter och få in samma bredd bland dem. Det ger heller inte någon mening att inte samarbeta när några av världens främsta forskare inom området finns i de båda länderna.

Skapar bättre medicinering

När projektet är avslutat hoppas man ha ett så pass brett underlag av biomarkörer att man kan börja medicinera biologiska produkter på ett resurseffektivt sätt. Dessutom arbetar projektet med att ta fram ett system för patienter att kunna behandla sig hemma genom en app.

– Vi vill riktigt gärna kunna ge våra patienter så bra behandlingar som möjligt, säger Thomas Veje Flintegaard.